Arkitektur, fotografi och det samtida förflutna

av admin den 28 november 2012

I samarbete med Akademin Valand och Chalmers Arkitektur bjuder Ernst Cassirer-sällskapet in till en tvärdisciplinär workshop på temat ”Arkitektur, fotografi och det samtida förflutna”.

To think about modern architecture must be to pass back and forth between the question of space and the question of representation. [… M]odern architecture only becomes modern with its engagement with the media. (Beatriz Colomina)

Programmet finns att ladda ner här (uppdaterat 2013–02–11).

Information in English below.

Mer än några andra av de materiella spår som de senaste två hundra åren av historisk förändring har lämnat efter sig bidrar arkitekturen och fotografiet både till vår samtida skyline och till vår bild av det förflutna. Deras gemensamma historia framstår därmed som en oundgänglig bakgrund till varje diskussion om kulturarv.

För att rikta uppmärksamheten mot denna problematik anordnar Akademin Valand, Chalmers Arkitektur och Ernst Cassirer-sällskapet, med finanisering från styrkeområdet Kulturarv vid Göteborgs universitet, en 1½-dags workshop på temat “Arkitektur, fotografi och det samtida förflutna” i skärningspunkten mellan humanistisk och konstnärlig forskning.

Dag: 18–19 februari 2013   Plats: Glashuset, Akademin Valand

Historiska frågor och perspektiv utgör ett bärande inslag i forskningen vid såväl Akademin Valand som Chalmers Arkitektur. Denna förbindelse mellan två skilda miljöer blir särskilt slående i ljuset av att både arkitektur och fotografiska media står i ett specifikt förhållande till vad kulturarvsforskare har kallat the contemporary past – det vill säga, till moderniteten betraktad som ett öppet problem snarare än en avslutad historisk period.

Arkitekturen kan ur denna infallsvinkel betraktas som ett slags “makromodernitet”, ett socialt spelrum där modernitetens olika diskurser har antagit sin mest storskaliga form. Den moderna staden, byggd för bilismen och uppdelad i funktionsseparerade områden, är människans största artefakt som vi inte kan undvika att förhålla oss till i en framtida omvandling av samhället. På samma sätt utgör den fotografiska bilden (inklusive kronofotografi, film och video, mikro- och teleskopi, radiografi, spektroskopi, etc.) en “mikromodernitet” i den lilla skalan, där det moderna samhällets undersida har registrerats, identifierats, klassificerats och arkiverats. Rummets omgestaltning genom fotografin är en av modernitetens mest centrala aspekter.

Det inbördes förhållandet mellan arkitektur och fotografi, mellan helhetsbilden och den avslöjande detaljen, är också intressant att utforska i detta sammanhang. Den moderna staden hör till de mest klassiska av fotografens motiv, vare sig “kameraögat” riktas mot dess centrum eller periferier. Omvänt väcker den fotografiska bilden en rad avgörande frågor ur arkitektens synvinkel, från massmediernas inflytande på den moderna arkitekturens utveckling till övervakningskamerans plats i det samtida stadsrummet. I båda fallen rör vi oss längs den oregelbundna gränsen mellan det diskursiva och dess motsats (det “materiella”) – ett område och en frågeställning som i sin tur är avgörande, inte bara för kulturarvsfältet, utan också för förhållandet mellan humanistisk och konstnärlig forskning.

I denna skärningspunkt skulle en intressant konfrontation mellan en akademisk historieskrivning av traditionellt snitt och en konstnärlig tillämpning av historiska perspektiv låta sig iscensättas. Vilket bidrag kan arkitekturen och fotografiet lämna till utforskandet av vårt samtida förflutna? Vi välkomnar särskilt bidrag som tar sig an denna frågeställning och på så sätt bidrar till att överbrygga avståndet mellan akademiska och icke-akademiska praktikfält. Anmälan senast den 8 februari till info@cassirer.se.

In English:

More than any of the material traces left behind by the last two hundred years of historical change, architecture and photography contribute both to our contemporary skyline and to our image of the past. Their common history thus provides an indispensable background to every discussion of heritage.

To direct attention to this problem, the Valand Academy at the University of Gothenburg, the Department of Architecture at Chalmers University of Technology, and the Swedish Ernst Cassirer Society (SECS) arrange a 1½-day workshop around the topic “Architecture, photography, and the contemporary past” at the intersection between research in the humanities and the fine arts.

Day: February 18–19, 2013   Place: the Glass House, Valand Academy

Historical questions and perspectives constitute a crucial dimension of research at the Valand Academy as well as at Chalmers Architecture. This connection between two different milieux seems especially striking when considering that both architecture and photographic media stand in a specific relation to what heritage scholars have called the contemporary past – that is, to modernity considered as an open problem rather than a closed historical period.

From this perspective, architecture can be seen as a kind of “macromodernity”, a social scope where the diverse discourses of modernity have assumed their most large-scale form. The modern city, built for motor traffic and segmented into functional zones, is mankind’s largest artefact that we can not avoid to take into account in a future transformation of society. In analogy, the photographic image (including chronophotography, film and video, micro- and telescopy, radiography, spectroscopy, etc.) consitutes a “micromodernity” on the small scale, where the underside of modern society has been registered, identified, classified and archived. The refiguration of space through photography is one of modernity’s most central aspects.

The mutual relation of architecture and photography, of the big picture and the telling detail, is also interesting to examine in this context. The modern city belongs to the most classical of the photographer’s motifs, whether the “camera-eye” is directed towards its center or peripheries. Conversely, the photographic image poses a number of decisive questions from the architect’s point of view, from the influence of mass media on the development of modern architecture to the place of surveillance cameras in contemporary urban space. In both cases, we trace out the irregular borderline between the discursive and its opposite (the “material”) – a region and a question which, in its turn, is decisive not only to the field of heritage studies, but also to the relation between research in the humanities and the fine arts.

At this point of intersection, an interesting confrontation between traditional academic historiography and an artistic application of historical perspectives could be staged. What contribution can architecture and photography make to the exploration of our contemporary past? We especially welcome contributions which take on this question, thereby bridging the gap between academic and non-adademic fields of practice. Registration before February 8th at info@cassirer.se.

 

Lämna din kommentar

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera.