To think about modern architecture must be to pass back and forth between the question of space and the question of representation. [… M]odern architecture only becomes modern with its engagement with the media. (Beatriz Colomina)

I samarbete med Akademin Valand och Chalmers Arkitektur bjuder Ernst Cassirer-sällskapet in till en tvärdisciplinär workshop på temat ”Arkitektur, fotografi och det samtida förflutna”. Programmet finns att ladda ner här (uppdaterat 2013–02–11).

Mer än några andra av de materiella spår som de senaste två hundra åren av historisk förändring har lämnat efter sig bidrar arkitekturen och fotografiet både till vår samtida skyline och till vår bild av det förflutna. Deras gemensamma historia framstår därmed som en oundgänglig bakgrund till varje diskussion om kulturarv.

För att rikta uppmärksamheten mot denna problematik anordnar Akademin Valand, Chalmers Arkitektur och Ernst Cassirer-sällskapet, med finanisering från styrkeområdet Kulturarv vid Göteborgs universitet, en 1½-dags workshop på temat “Arkitektur, fotografi och det samtida förflutna” i skärningspunkten mellan humanistisk och konstnärlig forskning.

Dag: 18–19 februari 2013   Plats: Glashuset, Akademin Valand

Historiska frågor och perspektiv utgör ett bärande inslag i forskningen vid såväl Akademin Valand som Chalmers Arkitektur. Denna förbindelse mellan två skilda miljöer blir särskilt slående i ljuset av att både arkitektur och fotografiska media står i ett specifikt förhållande till vad kulturarvsforskare har kallat the contemporary past – det vill säga, till moderniteten betraktad som ett öppet problem snarare än en avslutad historisk period.

Arkitekturen kan ur denna infallsvinkel betraktas som ett slags “makromodernitet”, ett socialt spelrum där modernitetens olika diskurser har antagit sin mest storskaliga form. Den moderna staden, byggd för bilismen och uppdelad i funktionsseparerade områden, är människans största artefakt som vi inte kan undvika att förhålla oss till i en framtida omvandling av samhället. På samma sätt utgör den fotografiska bilden (inklusive kronofotografi, film och video, mikro- och teleskopi, radiografi, spektroskopi, etc.) en “mikromodernitet” i den lilla skalan, där det moderna samhällets undersida har registrerats, identifierats, klassificerats och arkiverats. Rummets omgestaltning genom fotografin är en av modernitetens mest centrala aspekter.

Det inbördes förhållandet mellan arkitektur och fotografi, mellan helhetsbilden och den avslöjande detaljen, är också intressant att utforska i detta sammanhang. Den moderna staden hör till de mest klassiska av fotografens motiv, vare sig “kameraögat” riktas mot dess centrum eller periferier. Omvänt väcker den fotografiska bilden en rad avgörande frågor ur arkitektens synvinkel, från massmediernas inflytande på den moderna arkitekturens utveckling till övervakningskamerans plats i det samtida stadsrummet. I båda fallen rör vi oss längs den oregelbundna gränsen mellan det diskursiva och dess motsats (det “materiella”) – ett område och en frågeställning som i sin tur är avgörande, inte bara för kulturarvsfältet, utan också för förhållandet mellan humanistisk och konstnärlig forskning.

I denna skärningspunkt skulle en intressant konfrontation mellan en akademisk historieskrivning av traditionellt snitt och en konstnärlig tillämpning av historiska perspektiv låta sig iscensättas. Vilket bidrag kan arkitekturen och fotografiet lämna till utforskandet av vårt samtida förflutna? Vi välkomnar särskilt bidrag som tar sig an denna frågeställning och på så sätt bidrar till att överbrygga avståndet mellan akademiska och icke-akademiska praktikfält. Anmälan senast den 8 februari till info@cassirer.se.